Religionsfrihet eller religions-o-frihet

"Behöver vi grundlagens skydd för religionsfriheten? Och behöver vi den alls när vi har mötesfrihet, yttrandefrihet och alla de andra friheterna i grundlagen som borde räcka även för religiöst bruk? För ska religiösa verkligen ha friheter som andra inte har? Inför grundlagsutredningen har frågan kommit upp till debatt.

[...]

Vid den tidpunkt då vi fick grundlagens skrivning om religionsfrihet, var syftet med texten lätt att förstå. Vi hade lämnat bakom oss en tusenårig tradition av att inte få välja religion fritt. Detta gällde inte bara valet av religion utan även tillhörigheten som sådan. Religion var ett tvingande obligatorium som vi inte kunde avsäga oss. Grundlagens skrivning om religionsfrihet var därför vid den tidpunkten glasklar i betydelsen frihet att välja, om vi ville, och vad vi ville, avseende religionstillhörighet. Efter 1952 kunde staten inte längre bestämma över våra religiösa val.
Idag har vi en ny situation där religionsfriheten allt oftare användas som ett argument för att inom sin religionstillhörighet fritt få göra som vi vill. Allt från halalslakt till omskärelse och hedersförtryck försvaras med hänvisning till den enskildes religionsfrihet och rätt att utöva sina religiösa sedvänjor. Därtill har allt oftare framförts synpunkten att religionsfrihet inte ska utläsas "frihet från religion"."

Ateistbloggen, 24 januari 2008

Vi humanister vill inte förbjuda religion

"Vi har heller aldrig sagt att vi vill förbjuda religion. Vad vi säger däremot, är att bara för att man härleder sina värderingar från Bibeln eller Koranen, så åtnjuter man ingen diplomatisk åsiktsimmunitet, utan bör tåla att få se sina argument synade i sömmarna. Vi frågar oss också vilka speciella friheter en religiös ska ha som inte en icke-religiös omfattas av, och ifrågasätter därför grundlagens skrivning om religionsfrihet med hänvisning till de övriga friheter vi alla omfattas av."

blog.ateism.se, 19 juli 2007

Vil ha "Gud" i Grunnloven

"Seniorrådgiver i Kirkedepartementet, Johannes Ulltveit-Moe, foreslår å nevne Gud i Grunnloven etter mønster fra Polen.

[...]

Der heter det ”Vi den polske nasjon – alle innbyggere av republikken, både de som tror på Gud som kilden for sannhet, rettferdighet, godhet og skjønnhet og de som ikke deler en slik tro, men respekterer disse universelle verdier som noe som stammer fra andre kilder, (…)”.

[...]

Han ser for seg at noe tilsvarende kan tenkes ved endringer i den norske Grunnloven og nevner eksempler på hvordan det kan gjøres (tilføyelser er satt i kursiv, mens det som varierer i ulike forslag er satt i parantes):
”Alle Indvaanere av Riget, baade de som tror paa Gud og de som ikke deler denne tro, have (paa lige Betingelser) Frihed til udøvelse af Religion (og Livsanskuelse).”

Fri Tanke, 29.5.2007

Hjelp.